Efter en sen fredags kväll, kommer det fram till det att klockan 11:30 på lördag är det inte förmiddag, utan morgon. Alla aktiviteter flyttas fram två timmar utan några större problem, och frukosten har förvandlats till brunch.

Vid en sådan här dag är jag helt tillfredsställd och vill gärna hålla det så. Det har hänt många lördagar att jag bara håller mig inne för att slippa de vardagliga katastroferna, som kommer i form av att tåget är försenat alldeles för lång tid för att passa dig där du står och fryser fötterna av dig, eller att nej, tyvärr så är det slutsålt på det du önskar köpa, eller så är det bara att det är fullkomligt omöjligt att ta sig fram där i julrusningen, eftersom att det var en miljon andra människor som kände för att handla på samma köpcentrum som du. Så, ja, jag kan tänka mig att hålla mig inne på den till syntes friska, snöiga lördagen, för att istället gå upp lite tidigare än vanligt på lediga måndagen och handla när inte alla tänkte göra detsamma.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

                    _________________________________________                     ’Poems are for believers,                     who can find the world on paper                    If you cannot see it, you are a realist of living,         ...

Glowing Cheeks’ burning red, for my happiness is glowingIn front of me you stand shining with a smile on lipsLifting hands to your face, I caress it with feather touchI can nothing but see you, for I am in love, blind to what is around meI...

Resa Jag ska resa bort. Långt bort. Jag längtar redan dit. Det är inte lång tid kvar, men jag är otålig. Den-- Pennspetsen gick sönder. Måste vässa den innan jag fortsätter skriva. Jag har skrivit mer på sistånde. Inte så konsigt, resan är verkl...

SmutsDet är kallt.    Golvet är hårt och obekvämt, och axeln känns öm efter att ha legat på den. Detsamma känns om höften. Med bara ett nattlinne är det kallt att ligga där, men jag vill inte dra ner täcket från sängen för att värma mig. Om det gör m...

DjungleI am not alonefor hunters there always moredestiny made unclearno one knows who survivesforrest can hideas easily it blindswe are many for little preyFixed eyes on unknowing preyslowly closing in uponeating from earthit lives to provideme it g...